Kvällen har bestått av yin yoga följt av gongbad, inte direkt en dålig kombo. Kroppen verkar behöva stillhet, mjuka rörelser och lite mer acceptans just nu, och för en gångs skull ger jag den det.
Det blev en lång dag på kontoret för att sedan snabbt hem och tvätta håret innan yogan. Jag har insett att jag behöver sluta planera ihjäl mig på jobbet om jag faktiskt ska hinna med mig själv. Så istället för att skriva listor satte jag mig ner och började jobba. Och det flöt på. Jag hamnade i ett sånt där flow där allt går lite smidigare än vanligt, till och med snabbare än systemet ibland, vilket inte händer så ofta. Älskar de dagarna.
På dagens kvällsfikamenyn står det godnatt-te som får mig att somna gott och, äntligen en äggmacka. Jag brukar inte vara någon frukostperson, men i morse var jag helt plötsligt väldigt sugen på macka. Såklart fanns det inte en enda hemma, så efter yogan svängde jag in på ICA och köpte grötbröd som jag nu avnjuter.
Någon gång under dagen kom mensen och då föll det på plats. Det där akuta mack-suget på morgonen fick plötsligt en ganska rimlig förklaring. Men det mest oväntade är att mensvärken nästan är borta nu efter yogan.
Kan man andas bort mensvärk? Jag vet inte helt, men det känns så. För det är något som händer i kroppen under yin yoga. Tempot sänks, andningen blir djupare och hela systemet går från stress till lugn. Musklerna i magen och bäckenet slutar spänna sig på samma sätt, blodcirkulationen ökar och kroppen slutar jobba emot sig själv. Och när den gör det, så förändras också hur smärtan känns. Den försvinner inte magiskt, men den släpper lite i taget.
Coolt ändå, det där med kroppen.
Jag tänker på en period när jag var helt inställd på att bli hälsovägledare. Jag kom in på utbildningen, fick sista platsen, allt var klart om jag bara flyttade till Jönköping veckan därpå. Men det blev inget. Det tog stopp av några anledningar, och då kändes det mest som att jag missade något. Nu i efterhand undrar jag om det kanske inte var något jag behövde bli, utan något jag behövde förstå. Att kroppen ofta vet långt före oss, att vi inte ska jobba emot den utan med den.
Jag köpte klippkort på yogan, så på söndag gör vi om det. Yin yoga och mitt älskade gongbad. Hur känns ett gongbad? Det är svårt att beskriva utan att det låter flummigt, men det låter lite som en helikopterpropeller i slow motion, fast mjukare, djupare. Som att ljudet inte bara hörs utan känns, som vågor som rör sig genom kroppen. Man ligger helt still, men det känns som att något ändå rör sig där inne.
Efteråt är man lugn på ett sätt som är svårt att beskriva, inte bara avslappnad utan som att hela systemet har landat och själen vibrerar mjukare.
Och ärligt… det är en beroendeframkallande känsla.
